Jag får goda råd av min betydligt erfarnare mentor |
Själv har jag eller har haft en hel drös av coacher eller mentorer.
De första var som sjuåring i seglingssällskapet, dels en tjej som var 8-10 år äldre än mig som lärde mig alla "de fula trixen" t.ex att luffa - sno vinden för medtävlarna. Vi båda fick goda råd av "gubbarna på ljugarbänken" - lär er känna havets puls var till exempel ett.
För en kvinna som bestämt sig för att slå sig fram i "männens privata lekstuga" är det ovärderligt ja nästan nödvändigt att ha en annan äldre kvinna inom samma yrke att prata med. Av männen får du sällan något stöd. Dina jämnåriga kollegor är så uppfyllda av jantelagen - du ska inte tro att du är något och allt det där att de bara väntar på chansen att ge dig ett knivstick i ryggen.
I Second Life hjälpte Tina mig igång när jag såg ut som en blond Ruth vimsade runt och undrade vad detta var och vad det skulle vara bra för. Senare träffade jag Frederica, en amerikansk revolutionär tant i 60 årsåldern. Kärnvapenmotståndare, miljöaktivist och Freja vet vad. Med jämna mellanrum testar hon den amerikanska demonstrationsfriheten och yttrandefriheten genom att kedja fast sig vid olika föremål. -Ingen dålig förebild. Hon har lärt mig mycket om hur man bygger och hur man lever i största allmänhet. Hon påminner mycket om min mentor i första livet. Även hon ett ostoppbart isbrytande pansarskepp.
Ungefär dubbelt så gammal som jag har hon hunnit samla en väldig massa klokhet och erfarenhet. Hon tycker det är underbart att jag nu "tar över" och "plattar till karlarna" som hon alltid gjort. Samtidigt som hon ser till att jag inte bränner ut mig i förtid. Det var hon som sa till mig att 121 resdagar var för mycket och fick mig att ta det lugnare i fjol än i förrfjol.
Hur träffar man en mentor? -Det kan ske organiserat, sök på nätet fick 93700 svenska träffar. Hör med arbetsförmedlingen. Ska du starta eget finns det hjälp att få hos ALMI.
Eller som i mitt fall, mina mentorer har bara dykt upp i mitt liv. Ungefär som om det varit förutbestämt i Nornornas väv.
Min första livet mentor träffade jag inte genom yrket, även om jag läst hennes artiklar i många år, utan genom att blotlag. Hon är ungefär jämngammal med Frederica. Vi fann varandra genom spy galla över karlarna i blotlaget som bredde ut sig och i vårt tycke ägnade lite väl mycket tid åt Thor och Oden och alldeles för lite åt Frigg och Freja. Så vi startade eget: -Götiska Sköldmöers blotlag med valspråket A Gothic Skjaldmær taka ekki skipunum frá manni - hún sagði fótinn drengur!(En götisk sköldmö tar inte order av en man hon säger fot grabben) Karlar brukar alltid svänga sig med latin så vi tog isländska istället.
Hon delar med sig inte bara om sin yrkeskunnande utan även om sin livskunskap. Att det visade sig att vi bor några kilometer från varandra gör ju inte saken svårare.
Känner ni ärevördigheten? |
bara att söka i destinationsguiden.
Bra mer att läsa-länkar finns bl.a i Journalisten och på Getinfo.se
Att stötta varandra istället för att meja ner varandra oavsett kön eller ålder borde vara en universiell lag. Tyvärr en utopi just nu i allafall, så man uppskattar verkligen de mentorer som finns, som utan avund delar med sig av sitt kunnande och som ger stöd.
SvaraRaderaGillar damen som är i 60-års åldern och kedjar fast sig dvs en form av civil olydnad. Fler som hon tack!
:O)
Ja så´n vill jag också bli när jag blir stor!
SvaraRadera