det stänker frost på min ruta.
Och hösten spelar i mantel röd
tungt på vindarnas luta.
Höstmelodi av Nils Ferlin
En röst i min radio sa att det var höst nu. Enligt gammal sed börjar hösten med september.
Ett dystert vemod sprider sig i mitt sinne. Jag tänker på allt jag skulle gjort i sommar men som regnade bort.
Varje gång jag ser den där vindskivan som bara fått grundfärg och lyser vit förbannar jag hösten som berövar mig möjligheten att göra nytta. Båten står i den gamla maskinhallen, avspolad och klar för sjösättning på sin vagn. Men den får vänta till april maj 2012.
Det mörknar på kvällarna. Jag får tända ljus inte bara för att kunna läsa utan för att kunna se var jag går. Det var länge sedan sist.
Snart är det kanske dags att sätta på värmen, elda brasa i kakelugnen och öppna spisen. Kommer ihåg förra hösten. Hade varit ute och gått väl påpälsad i höstrusket. När jag kom hem hade en kär vän tänt en brasa i öppna spisen. Gav mig varmt eftermiddagskaffe med smörgås. Lade en filt över mina frusna ben.
Och den kastade jag ut i våras för någon skitsaks skull. -Åh jag min gamla argbigga!
-Men inte är väl hösten dyster?
Nu kommer all frukten. Snart dags att göra äppelmos, äppelpaj och det fanns några plommon på trädet kanske kan bli lite god plommonsylt. Mycket bär på Fläderarna, Frejas hår, blandat med lite äpple blir det en väldigt god gelé.
Man kan sitta inne och "kura skymning" eller "kuramyska" som vi alltid sagt. Sitta tyst och se på när solen går ner och den vackra skymningen till man inte ser längre. Underbar meditation.
Alla vackra färger på träden, rött gult och orange i ett enda stort fyrverkeri! Nu ser vi lika tydligt som i våras när knopparna brast ut att kretsloppet lever och fungerar. Det är mycket närmare till våren nu än i midsomras.
Nej Vanadis - hösten är en fin tid väl värd att ta vara på. Det är bara det att man får ställa om till att göra annat än vad man gjort de senaste månader.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar