torsdag 11 december 2014

-Ta´t lugnt, det blir jul i år med!

-Det ska va gôtt att leva annars kan det kvetta!
Det måste finnas tid och plats för att njuta även av advent, jul och nyår
Stressometern
slår i topp hos de flesta just nu.

Julklappar ska köpas, fitlusken läggas i blöt, grönkålen ska beställas, granen ska huggas, gardiner ska bytas, släkt man avskyr ska träffas.
Samtidigt som vi ska ha vårt vanliga jobb både hemma och på arbetsplatsen på fullfart eller kanske lite mer därtill.
-Så har vi ju alltid gjort!
Även om ingen knappt äter av fitlusken eller grönkålen så SKA den stå på bordet.
-Varför då?
För att vi är rädda vad andra ska säga. För att vi är inkörda i gamla julspår. "-Det fanns alltid grönkål hos farmor".
-Då är det dags att tänka om.
Det har jag och Pip-Larsson fått göra nu när vi har två barn.
När vi var singlar eller bara ett par var det ingen konst att turnera lite på julafton till hans och mina föräldrar, syskon, mostrar och fastrar.
Med två små barn krävs en logistik av militärt slag för att ekvationen ska gå ihop.
Vi satte oss ner med papper och penna.
Vi skrev var sin lista med vad som är viktigast på julen för oss.
När vi jämförde listorna stämde åtta av tio punkter.
Sen strök vi under vad som var allra viktigast för oss. Det som vi inte kunde vara utan alls.
Det blev sill, snaps, julöl, julkorv, skinka, gran, julklappar till familjen och Kalle Ankas jul.
Vi hade båda skrivit samma.
Sen talade vi igenom de övriga punkterna på listan.
-Vad kan vi ta vartannat år? Allt behöver ju inte vara med på en gång. Kanske känns mer efterlängtat om det får stå över ett år.
-Behöver vi träffa alla släktingar på julafton?
-Ska vi nödvändigtvis ha dem hos oss?
Vi kom fram till att vi firar julafton själva, Pip-Larsson barnen och jag. Skapar en egen jultradition.
Talade med mor och far, jodå lunch på juldagen då barnen inte är läggfärdiga och övertrötta som vid julmiddagen på kvällen det blir utmärkt bra.
Talade med hans föräldrar. -Jo men så trevlig idé att ses på söndag den 28:e svarade hans mamma hon sa också På så vis blir det lättare för barnen också.
Föräldrar har också haft småbarn och minns hur det var.
Det viktigaste vi bestämde oss för var när vi delade upp julstöket så det skulle bli avklarat lättast.
-Vad kan jag göra fortast, vad kan Pip-Larsson göra fortast, vad blir bäst gjort om vi hjälps åt.
Mer att läsa för den vetgirige

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar