Efter undergången en ny värld

De finns otaliga framtidsvisioner. I stort sett samtliga efter samma mallar; Jordens undergång ska följas av att en liten utvald skara överlever och skapar en ny gemensam bättre värld.

I sitt kontrollrum blickar envåldshärskaren ut över en ödelagd värld.
Med elektroniska chip i nacken på medborgarna kontrolleras de varje minut.

Vi har vikingarnas Ragnarök där de få överlevande samlas på Nidavallen och bygger en ny värld. Vi har bibelns Amargedon som Jehovas vittnen bygger sin tro på. Vi har myter som Noaks ark.
Tidpunkten för jordens undergång har varierat sedan Nostradamus dagar men inträffar inte lite då och då till undergångsromantikernas besvikelse.
-Vad ska komma efter?
Visionerna om vad som ska komma efter jordens 97%-iga undergång följer två huvudspår.

-Den starka kraften, envåldshärskaren, leder Jordens förenta stater med järnhand. Oliktänkande omskolas i bästa fall eller avlivas offentligt androm till varnagel. Demokrati och yttrandefrihet förekommer inte. Livet detaljstyrs av Högsta rådet. Jämför forna DDR och Kinas kulturrevolution och ettbarnspolitiken.

Den andra ytterligheten är "Den starka kraftens" raka motsats.

-Shangri-La lyckolandet. Alla makter och religioner är avskaffade och ersatt med en Lyckoreligion där man tillber kvinnliga gudomar.
Mat och vatten "kommer till en" i naturen. Alla är glada och älskar varandra. Det mesta av tiden tillbringar man lyckligt naken och fri dansande på en blomsteräng.

-Båda uppfattar jag som ganska otroliga. Man kan inte avskaffa den egna viljan på bara några decennier. Varför skulle man göra det? Det är människor som tänkt annorlunda som fört utvecklingen framåt. Utan utveckling stannar världen.

Ett lyckoland där man tillber en lyckogudinna och dansar lyckliga
och nakna på en fantastisk blomsteräng.

Ingen av ovanstående modeller har visat sig direkt framgångsrika.
Tre decennier är ett historiskt snörkast.
Den basala verksamheten är densamma idag som för 30 år sedan. Vi skriver texter men på datorn och inte på en skrivmaskin. Vi telefonerar från olika platser till varandra men vi behöver inte leta efter en telefonkiosk utan har telefonkiosken i fickan. Vi tillverkar saker och säljer saker. Vi har fått bättre metoder till att göra samma sak.
2043 kommer vi att göra samma saker som idag men på ett enklare sätt. Trots allt kommer skillnaden att var ganska liten.
Det område jag tror vi har störst förändringar att vänta oss är kollektivtrafiken. Vi kommer att få se en ökad kollektivtrafik. De som är i tjugoårsåldern idag är betydligt mer benägna att resa kollektivt än den som var i tjugoårsåldern 1983.
Ryktet om bensin/dieselmotorns död är betydligt överdrivet. Däremot är en bränsleförbrukning på 0,5 deciliter mil standard. Små lätta batterier som laddas när man bromsar och driver en elmotor i stan.
Framdrivningssystem som kräver ny infrastruktur har mycket liten framtid på grund av de stora statliga investeringarna.
-Vad som är viktigt för mig personligen och som jag vill föra vidare till så många generationer som jag bara kan är samma gamla honnörsord som mina föräldrar förde vidare till mig 1983;
-Alla behövs på båten och allas arbete är lika viktigt.
-Frihet att yttra sig som man vill i alla dess former. En rar blomma som jag vill föra vidare till hela världen.
-Kvinnor och män har lika möjligheter och lika lön. Feminism är inte att införa ett mansförtryck á la Amelias pissorder utan att gå samma väg hand i hand utan förtryck.
-En sund miljö, friskt vatten och nyttig mat åt alla. Ett vettigare hushållande med jordens resurser,
 Loo  ogillar