Idag har jag följt "höga vederbörandes" exempel och shoppat skor. -Oj vad mycket snyggt det finns att välja på.
Ett par röda.....och svarta......ett par till... och ett till......
Man brukar kalla diverse skruvaffärer som Claes Ohlsson, Jula och allt vad de heter för "gubbadagis" för att fruarna lämnar in dem där när det ska shoppas seriöst.
-Ha karlar med sig in i affärer, nej där går gränsen! -21 och 50 för en limpa! -Kostar mjölken så mycket! När det ligger fyra ensamma saker i vagnen kommer det: -Måste du handla hela affären idag? -Den finns säkert kvar i morgon med. I det perspektivet är ett "gubbadagis" en resurs. Lämpa in ev. gubbar där och gå och handla.
Gick med alla fötterna i motsvarande damfälla förra våren. Hade ett par seglarskor på mig och en "vidhängande karl" bredvid mig. Kände att jag behövde knyta högerskon. Sätter upp foten på ett trappsteg och drar av skosnöret. -Faan jag drog av skosnöret men det finns en skoaffär där tvärs över gatan jag kilar in och köper nya snören. -Gör du det, jag sätter mig här på bänken i solen så länge sa han.
Gick in frågade efter skosnören. -Javisst sa den söte manlige expediten - jag ska gå efter. De låg tydligen långt bort för jag började se på reaskorna, provade ett par och ett par till, och ett par till. Efter drygt en timme kom jag ut ur affären med en större påse än jag tänkt och hittar en snarkande mig då närstående herre på parkbänken.
-Så det är väl inte mer än rätt att kalla skoaffären för "gummadagis".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar