-Wow wow wow Volvo!

Oerhört mäktig känsla att styra den här 21 meter långa båten

Två av mina vänner seglar
Volvo Ocean race.
Jorden runt på 10 månader.
Eftersom de seglar på datorn men i realtid alla tio månaderna så kunde inte jag vara sämre.
I alla fall inte mycket sämre.
Tog mig till the Mesh shop i Dutch harbour och lånade en Volvo Ocean racer. I 10 minuter. Vill man segla mer för man öppna stora plånboken, hur stor plånbok man behöver vågade jag inte ens kolla.

Förstår varför man kallar såna här leksaker potensförstärkare.
Har visserligen ingen snopp som kan få stånd men
det är bara att erkänna att bröstvårtorna styvnade av kicken.

Man kan segla flera eller ensam.
Real life varianten seglas av tio besättningsmän. Det finns många tampar att dra i och många vinschar som ska vevas. Dessutom ska ju halva besättningen sova. Så mer än fem som seglar åt gången är knappast realistiskt.
Det enda tråkiga med den här båten i Second Life är att haven inte räcker till.
Den är så snabb även på lättvind att när man fått upp farten är havet slut.
Men en sån kick den stunden jag och båten flyger fram
Vill ni testa båten så finns den och många andra båtar i tio minuter så Flygfisk till Dutch Harbour
Vill ni göra som våra två gemensamma vänner, segla Volvo Ocean Race i realtid på datorn så går det att hoppa på i farten. Närmre bestämt i Itajaf i Brasilien och segla de sista sex delsträckorna så gör ni det här.

Gör om mig det är vår!

Är det jag till höger? Om jag betalar 50 Linden på Armacci och får rätt färg

Nu slår gör-om-mig-genen till med full kraft.
Något som "drabbar" (drabba mera) oss kvinnor varje vår.
Ni som inte är kvinnor har säkert hört oss kvida om våren:
-Håret ser ut som en golvmopp!
-Fan så den här trasan chanserat!
-Men jag har ju inget att ta på mig!
Det är då som "drulle till karl" säger:
-Du har ju hela garderoben full i kläder!
Ja min karl med, det är bara praktiska skäl som hindrar en att begå lustmord.

Sjöfn? Nej, Nena

Lik som ligger och skräpar skapar sådan uppmärksamhet och jag får ta hand om allt hushållsarbete själv i fortsättningen.

Hon är drygt 20 år
äldre än mig..........

Det som ger snabbast resultat är ju att klippa sig i någon fräck frisyr. När man klippt sig måste man ju ta vägen om NK och köpa några nya kläder också.
-Så himla snygg i håret som jag blev så kan jag ju inte gå runt i det här trasorna!
Den frisyren jag har heter Nena. Är väl direkt kopierad från tyska sångerskan Nena, Gabriele Susanne Kerner, hon med de 99 luftballongerna.
Måste erkänna att jag inte bara gillar hennes låtar, att jag kan lite tyska hjälper, utan också hennes fräcka frisyrer. 

På senaste videon från 2012, kommer snart en ny, har hon en så fräck kort frisyr.
Skulle vara skönt nu i sommar och slippa den här pälsmössan.
Det växer ju trots allt ut fort som skam på mig så till hösten ser jag ut som nu igen.
Nu hör det till att vi ska vela lite innan vi beställer tid hos frissan.

-Bara timmar kvar!

Om bara några timmar får jag återigen uppleva den otroliga
känslan av att få lägga ett nyfött barn till mitt nakna bröst.

Det hugger till i magens högra hörn.
Det hugger till i det vänstra hörnet.
För att sedan pressa neråt.
Förlossningen har börjat.
När det är en minut emellan värkarna är det dags att åka till BB.
Har ringt BB och min doula och hon är på väg till BB.
-Aj där kom det en värk till.
-Poh,poh.poh,poooooh!
55 sekunder emellan!
Väcker karlsloken som "ställt till mig så här":
-Nu åker vi till BB!
Han flyger sömndrucken upp ur sängen.
Jag får lugna honom med att så bråttom är det inte.
Det tog 8-9 timmar att föda Hnoss. Visserligen går det fortare andra gången men vi har säkert en 5-6 timmar på oss och BB ligger tio minuter bort.
Han blir naturligtvis lika sjåpig som förra gången.
Förstår inte vad han sjåpar för. Det är ju jag som ska göra jobbet. Han ska bara hispa.
-Aj, aj aj! -Poh,poh.poh,poooooh!
Nu far vi - Värkarna blir starkare och starkare.....

Ikväll brinner vi för Burn2 Balance

I Second Life är allt möjligt.
I första livet har jag bara fått snurr på tre bollar

Idag fredag klockan 11.38 vår tideräkning (CET) börjar Burn2 Balance.
I alla fall om man får tro hemsidans countdown.
Tycker starttiden är lite märklig men jag är ju som ni säkert märkt fullständigt lost i SLT-tiden och i am och pm.
I schemat står att de startar 10.00 SLT eller 18.00 CET.
Bäst ni kollar själva eller frågar Apmel.
Det är vårdagjämningen man firar då dag och natt balanserar.
Hela schemat finns här:
(tänk på att vi går över till sommartid natten mellan lördag och söndag så då får vi lägga till 9 timmar istället för 8 som på fredag o.lördag)
World time zone converter finns här
Ställ in Los Angeles (SLT) och Göteborg (CET) och klicka på konvertera så kommer ett förhoppningsvis riktigt resultat.
Flygbiljetten har du här

-Ebbe! -Jag vill tala med dig!

Förgrymmade SLT! Onsdag 12.30pm SL var det halv fem i morse eller är
det 16.30 i eftermiddag eller är det i natt?
Kan ju inte sitta här i tolv timmar bara för att

Igår avhölls ännu ett frälsningsmöte där folket dvs vi får möta Ebbe Linden om vi är vakna då.
600 miljoner européer är sällan det när mötena hålls.
Vad som avhandlas på dessa möten brukar refereras dels av Daniel Voyager som ödmjukt tackar alla men sällan säger mycket mer än det som Linden Lab vill att han ska säga dels av Save me Oh som kallar tillställningarna "rövslickarpartyn".
Save me Oh brukar bli åthutad alternativt utkastad så att tillställningarna är regisserade på sedvanligt amerikanskt vis är det ingen tvekan om.
Det går att nå Ebbe Linden/Altberg på hans twitterkonto men där begränsar de 140 tecknen samtalet.
Nya världen -hur blir den Ebbe?
Du har talat mycket om att det inte blir en adult värld.
Om jag förstår det rätt ska de som vill ha sex, bada topless, amma eller spela poker få bli kvar i den gamla världen?
-Vems värderingar styr det valet?

Fullständigt naturligt i Europa
Fulltständigt panikskapande i bl.a USA

Din egen förfäran över sexträsket i Second Life eller den amerikanska religiösa ultrahögerns?
Om dolcett och andra sexuella avarter försvinner till förmån för ett normalt sexliv är bara av godo men nu var det ju det här med de kvinnliga bröstvårtorna. På Facebook blir man bannad om man visar minsta lilla bröstvårta kommer samma sak att bli fallet i Nya Second Life?
Då går vi européer 50 år tillbaka i tiden. Vi slängde bikini-bhn då och vill gärna fortsätta bada utan bh.
Att den amerikanska synen på sexualitet är katastrofal för amerikanerna bevisas av att USA med bred marginal toppar listan över länder med flest våldtäkter. 1/4 del av collegeflickorna har utsatts för våldtäkt eller våldtäktsförsök.
En öppen diskussion som avdramatiserar sex och nakenhet minskar också antalet sexualbrott.
Second Life såldes som den amerikanska drömmen.
När jag började i Second Life för fem år sedan marknadsfördes SL som ett mamma, pappa, barnspel.
Alla män skulle få villa, en vacker hustru som dyrkade dem och födde barn samtidigt som de var hushållsassistent och älskarinna.

Inte den marknadsföring av Second Life som jag föll för.
Tvärtom, hade jag sett den hade jag vänt i dörren.

För oss europeiska universitetsutbildade kvinnor kändes den kvinnobilden väldigt främmande.
-Hur kommer den nya världen att se ut ur ett könsrollsperspektiv?
Second Life som fredsprojekt
SL har sedan dess födelse marknadsförts som ett fredsprojekt.
Att människor från alla länder träffas och utbyter erfarenheter och värderingar är alldeles utmärkt.
Du har talat mycket om utbildning i den nya världen vilket jag är den förste att hylla.
Då anser jag det är viktigt att fredsfrämjande utbildning och genusutbildning får en central del i utbildningssatsningen.
Second Life i tiden eller ur den.
Det är svårt att räkna om SLT till t.ex CET, kan vi inte få en tidvisning som visar både SLT och den egna tiden i viewern?

-Vad har moralens väktare i kikaren?

Det finns nog ingen grupp som det vore så lätt att
hyra ut kikare vid nakenbaden till som moralens väktare.

Förmodligen det här.
Moralväkteri förutsätter någon annans omoral.

Själva grunden för en moralens väktare är att ha någonting att förfasa sig över annars faller hela moralväkteriet platt till marken som en punkterad ballong.
Moralväktarna inte bara önskar de kräver att andra ska vara omoraliska i deras ögon.
Hela deras värld skulle rasa utan t.ex ruskiga bröstvårtor och annan förfärlig nakenhet.
Utan andras omoral skulle de inte kunna pracka på andra deras mormorstrosor och morfarskalsonger.
Ingen skulle lägga märke till hur ädla de är och vilken högtstående moral de har jämfört med oss med en mer naturlig syn på nakenhet och utan skräck för den egna kroppen.
-Nej och åter nej!
-Det är aldrig den nakna kroppen det är fel på.
Lika lite som man generellt kan säga att en tavla är vacker medan en annan är ful.
Finns det något fel så finns det enbart i betraktarens ögon.
Den som skyr nakenhet sätter ofta ett samband emellan naken och sex.
Ett samband som inte finns.
Eller ännu värre en avsky för den egna kroppen.
Vilket kan utvecklas riktigt farligt, till bullemi, till anorexia.
Tillstånd som alla bottnar i dålig självkänsla och dålig självempati.
Tillstånd som om de inte behandlas, vanlig med KBT, leder till livslångt lidande.
Vill man bli botad, all behandling bygger på patientens egen vilja att bli botad, kan man börja med att sova naken.
Det ger många hälsoeffekter.
Det ökar självkänslan: Att vara naken på natten gör att du kommer känna dig mer bekväm med din kropp.
Stärker relationen med din partner:
Att få hudkontakt ökar oxytocinet, ett hormon som sätter fart i kroppen vid fysisk beröring, som vi mår bra av. Det minskar stressen och höjer lyckokänslan.
Räddar äktenskapet:
En ny studie visar att de par som sover nakna också är lyckligare och håller ihop, jämfört med par som sover i pyjamas. Med andra ord så räddar nakenheten ditt äktenskap.
Du sover bättre:
En pyjamas som trasslar sig kan få dig att vakna. Du blir mindre varm och svettig. Sömnkvalitén blir bättre.
Din hud andas:
Det är enda tillfället som din hud slipper vara instängd och din hud kan andas.
Risken för t.ex underlivssvamp minskar dramatiskt.

..det som kroki ska bli..

Sjöfns mustiga minnen.

En svart fläck på tegelväggen och djupandning
hjälpte mig att fokusera så jag kunde stå blick still 5-10 minuter i taget

Under min i vissa andras tycke
något vilda studietid i Köpenhamn fanns det alltid ett behov av att dryga ut studiebidraget.
Såg en annons "Krokimodel sökes -bra ersättning".
Ringde telefonnumret och hörde mig för vad det innebar.
Det var konstakademien som annonserade så det var seriöst.
Det ingår i alla konstelevers utbildning att teckna kroki.
Jag skulle stå i samma ställning i mellan fem och tio minuter.
-Inga problem, jag och syrran hade i yngre år tävlat i att posera som fotomodellerna i modemagasinen och tävlat i vem som kunde stå still längst. -Bäst av fem och förloraren fick ta hand om middagsdisken.
Den som jag skulle ersätta lovade att visa mig poserna och jag skulle få 75 danska kronor per deltagare och det var minst åtta.
-600 kronor för två timmars jobb lät ju väldigt bra. Det var dessutom två grupper per vecka i tio veckor.
Höll på att trilla av pinn. Minst 12.000 kronor. Det var ju en och en halv månads studiebidrag!
Väl på plats tänkte man inte så mycket på att man var den enda som var naken. För att kunna stå still fick man snabbt försöka komma in i ett meditativt tillstånd. Minns att jag fokuserade på en svart fläck på tegelväggen längst bak i rummet.
Det som gjorde det hela extra intressant var att studera hur de olika de båda grupperna fungerade.

Undrar om jag hänger bakom glas och ram
på någon eller några väggar i Köpenhamn?
-"Kryddig" tanke.

Den en gruppen var oengagerad och jobbade av den här kursen för att de måste.
Den andra gruppen var väldigt engagerad i vad de gjorde.
De diskuterade varandras arbete på ett positivt sätt.
Dess längre kursen gick dess bättre blev de.
De hade bildat ett kreativt kluster. Där den enes framgång lyfte de andra till framgång.
Tillsammans blev gruppen bättre och bättre.
När jag var i Köpenhamn senast såg jag att fem ur den här gruppen skulle ha en utställning tillsammans.
Jag kanske satt modell för 2000-talets Anders Zorn eller Picasso 

-Vem tror du orkar lyssna på dig i tre timmar? -Monolog eller dialog för framgångsrikt lärande

Men hallå gubbe lilla!
Nu har vi suttit här på stenhårda bänkar i tre timmar!

-Vad tänker du på när du hör ordet "föreläsning"?
-Du tänker på en gubbe som står längst fram i en stor sal och pratar oavbrutet i timmar om något som bara delvis intresserar dig.
Den metoden håller inte i dag utan innebär ofelbart att åhörarna smyger fram sina mobiler och börjar spela Wordfeud istället för att lyssna.
Tidningsvärlden har tagit fasta på att folk har mindre tid idag för tidningsläsning. Artiklarna har blivit kortare och mer effektiva i sin förmedling.
Vi som läser Göteborgs-Posten har märkt det extra tydligt. De gamla fyrsidiga reportagen i broadsheetformat är borta för alltid. Ersatta av lättlästa texter på mindre än 3000 tecken och i tabloidformat. Informationen är densamma men presenterad på ett adekvat sätt.
Hur ska vi vetenskapare göra för att nå ut med vårt budskap?
-Vi måste i första hand utgå från vad åhörarna behöver snarare än vad du vill förmedla.
-Åhörarna är inga blanka blad, utan de har alltid någon bild av ämnet i fråga. Bygg länkar bakåt

Är samtalsundervisning framtiden?
En mer avslappnande miljö än den traditionella
kan bidra till minskad lärostress och bättre resultat:
Kräver lyhörda pedagoger

genom att utgå från denna bild. Ta inte för givet att de kan mycket eller att de inte kan något alls.
- Forskning visar att en varierande undervisning gör det lättare för studenter att hålla uppmärksamheten uppe. Växla mellan powerpoint, tavla, bilder och film. Försök även variera ditt sätt att tala.
-Använd den moderna tekniken. Istället för att förbjuda mobilerna och paddorna i föreläsningssalen så involvera dem i föredraget. Det finns många sätt, med appar där åhörarna kan ställa frågor eller svara på frågor. Videofilm där man kan backa ditt föredrag om man missat något.
-Bättre lokaler. Det senaste är att riva föreläsningssalarna och bygga vardagsrum för lärande.
-Hellre flera korta föredrag ofta än ett oerhört långt sällan.
Ovanstående är inte bara vad jag tycker utan nödvändigheter om vi ska ha en kunnig befolkning där många blir vetgiriga och vill forska vidare.
Annars får vi en Wikipedia-befolkning som resonerar -Ah jag behöver inget lära mig jag bara söker på Wikipedia

Ge mig min vrå av världen

Laddar ner arbetsveckan "till hårddisken"
innan jag tar itu med familjelivet.

Var och testade Kandis egen vrå av världen.
Så rätt tänkt.
Alla behöver en plats att bara vara jag på. För att kunna fungera bra  tillsammans.
Dagens bostäder tillåter sällan det.
De finns rum för matlagning, det finns ofta var sitt rum för barnen där de kan leva ut sin kreativitet.
Men mamma och pappa då?
De har oftast inget krypin hemma.
De förväntas vara så djupt förälskade i varandra att det inte bara ska sova i samma rum.
De förväntas också göra allt tillsammans i vardagsrummet, i köket.
Sällan finns det någon plats som man kan kalla för bara min.
Världen har förändrats men byggnadssättet är detsamma.

Stake vs slake Hur kvinnor och män ser på nakna män

Detta är de första bilderna man ser på Hills utställning.
Man anar sårbarhet hos männen, någon som behöver en kram

Apmels bloggrubrik
"Nakna män i funktionell arkitektur" väckte mitt intresse.
En kvinna, Hills-Hillany Scofield, som ställer ut fotokonst föreställande nakna män.
Nakna män i konsten är inget nytt i Second Life.
De flesta mansbilder är dock skapade av homosexuella män.
Jag ville se vad som skiljer sig mellan manligt och kvinnligt skildrande av den nakna manskroppen.
Jag började med Hillanys bilder.
Den kvinnliga fotografen.
Redan vid entrén märker man att något är annorlunda med bilderna.
Rakt fram ser man en man

Mannen som skulpturalt landskap.
Avslappnad. Jag får lust att lägga mig bredvid och småprata

hopkrupen med huvudet mellan knäna.
Jag förnimmer en sårbarhet.
En man som behöver en kram mer än att vara ett sexobjekt.
Hela utställningen väcker min ömhet.
Bilderna är sensuella. Det sexuella tänkandet får jag stå för själv.
På Hills gallery står själva galleriet för det hårda.
När jag besöker Gay Art Museum “Pera Stables” får jag redan i notecardet ett annat intryck.
"Detta är ett museum med erotisk konst. Avsett för gay män och pojkar. En del verk är av explicit typ men det är inget sexmuseum."
-Vet inte om jag håller med om den beskrivningen.
Vid landningsplatsen möts man av statyer med extremt långa och

Visst kan man ana en ömhet även här men muskler och styrka lyser starkt

stora eregerade penisar.
Hela utställningen andas muskler, styrka. Bildvinklarna är valda lite underifrån så just penisarna ska bli det centrala i motivet.
Visst är många av motiven sensuella och visar kärlek emellan män.
Men jag kan inte låta bli att frapperas över mångfalden av muskulösa kroppsbyggare.
Hur muskler och styrka premieras jämfört med bilderna skapade av en kvinna.
Hillanys pojkar är mer normalsnygga i kroppen.
Välskötta men inte uppumpade stereoidkroppar som männens

Vissa bilder är rent brutala i sin skildring av
en kommande eller pågående sexualakt

bilder visar.
Påfallande många av gaybilderna följer samma mönster som flertalet heterosexuella  konstverk i Second Life och i övriga världen.
En stark roll och en undergiven roll.
På den punkten verkar inte gaykonst och heterokonst skilja sig nämnvärt åt.
Min slutsats är att kvinnor skildrar mäns nakenhet mer realistiskt ur en kvinnas perspektiv med en sensuell ton medan männen betydligt kraftigare markerar det sexuella inslaget i nakenheten.
Kvinnor, jag i alla fall, vill ha en kramgo kille med lite lockigt hår att pilla med.
Inte hoppa runt i sängen med en marinsoldat: 1-2-1-2-1-2-1-2-Uppdraget utfört mam!
Jag förmodar samma sak gäller i ett homosexuellt förhållande.

Nu tar jag mammaledigt!

En liten förändring av solskylten

Det är knappt tio dagar till det är dags för ännu ett BB-besök.
Beräknad förlossning till den 18 mars är senaste budet.
Det blir när det blir.
Jag gjorde sista jobbet i fredags i första livet.
Magen är stor och det börjar bli trångt att köra bil och annat man behöver göra.
Nu är det hög tid att förbereda sig genom att helt enkelt ta det lugnt och samla krafter till förlossningsarbetet.
Som att springa Göteborgsvarvet eller åka Vasaloppet. Det krävs pigga krafter i massor.
Bloggen får gå lite på sparlåga också.
Så har jag tänkt i alla fall.
Men man vet aldrig hur svårartad skrivklådan blir så jag kan dyka upp utan förvarning med ett eller annat inlägg.
Kusin Sjöfn har lovat att förgylla spalterna då och då men hon har ju fullt jobb nu och inte som när jag var mammaledig förra gången, gick hemma och hade det tråkigt.
-Vi ses och hörs!

Medkänsla är en ovärderlig juvel vi ger andra Självmedkänsla glömmer vi bort att ge oss själva

Men du -har gubben stuckit med barnen och pengarna, friställd från jobbet,
utförsäkrad.. fått sälja huset...och bilen..
Gråt inte jag älskar dig lika mycket som förr.
Du är ju ändå samma människa som förr. Det yttre ändrar ju inget.

Självkänsla är mantrat för dagen. 
I varje Hälso-publikation uppmanas vi att öka vår självkänsla. 
Att jaga efter höjd självkänsla kan i själva verket leda till känslor av otillräcklighet och narcissism visar ny forskning.
Psykologer har i stället börjat inrikta sig på självmedkänsla.
-Vi ska möta de många människor som verkar tycka att de är värdelösa.
– Det är djupare än bara besvikelse. Det är en genomgripande känsla av att vara ofullkomlig, bristfällig, otillräcklig – innerst inne. Det finns inga ord för den här kärnan av skam hos många.
Problemet är inte att folk får självkänsla, utan hur de får den.
Många tror att det handlar om att man måste vara så speciell och placera sig över medel i allt – annars är det något fel på en.
Man har sett att detta snarare odlat narcisissm – man strävar efter positiva omdömen om sin person, jämför sig med andra och får för sig att allt hänger på en själv. Då är det nära till hands att ständigt känna sig otillräcklig. Man börjar tänka att man inte är bra nog och borde kunna göra eller vara mer.
– Jag började vara vänlig mot mig själv i stället för att driva på mig, vilket var en mycket skönare känsla. Så jag började stötta mig själv – inte för att må bra en gång för alla, utan för att jag behövde det och hade det jobbigt, berättar psykologiprofessorn Kristin Neff.
”Sitt bara på kudden och tyck om dig själv.”
Enkel meditation kan vara lösningen. Upprepa ett mantra t.ex ”må jag vara lycklig, må jag ha hälsan, må jag känna lugn”.
Detta behöver upprepas ofta minst en gång om dagen. När du känner dig orolig eller stressad tänker du på ditt mantra och lugnet kommer tillbaka och du kommer att bli överraskad över hur bra du presterar.
De som stöttar sig själva är mindre rädda för misslyckanden. De som jagar självkänsla styrs av att framstå som bra i andras ögon och åker jojo mellan att känna sig bra och dåliga, vilket ofta hänger ihop med sämre psykisk hälsa. De är också mer benägna att vara självkritiska.

Nakna är vi desamma vad som än händer med utsidan.
Yttre attribut kan bara förändra den synliga ytan.
Vår personlighet är lika älskvärd som innan "katastrofen".

– Det finns en tendens att tro att man borde kunna göra allt rätt och vara ofelbar.
Men människor är inte perfekta, ett faktum som kan vara så skrämmande att det framkallar självkritik. Man hackar på sig för att göra rätt nästa gång.
Rent fysiologiskt fungerar det så här: Självkritik väcker rädsla och aktiverar samma områden i hjärnan som då vi är utsatta för hot utifrån. Vi reagerar med kamp-flyktbeteenden och får påslag av stresshormonerna kortisol och adrenalin.
Självmedkänsla kopplar i stället till systemet för omsorg och omhändertagande, enligt forskningen. Det lugnar hjärtrytmen och aktiverar må bra-substanser som oxytocin och endorfiner. Det fungerar automatiskt när vi är i fredlig samvaro med andra, men sätter igång också när vi ger oss själva vänlighet.
Inuti är vi ju samma människan som innan.
Om vi förlorar allt, jobb, hem, hus och vad det kan vara så förändrar inte det vårt människovärde.
Det är samma gamla kompis du möter nu som då.
Skickar med en länk till en ljudfil, fem minuter enkel meditation :
Informell självmedkänsla

PS Kram på dig och kram på mig DS

Soyokaze? -Soyokanske!

Ayuki ber om hjälp och vi tjejer måste hålla ihop så
jag gick med i gruppen och klickade på portalen

Vill du göra det svårt för dig då är The Bushido Challenge något för dig.
Stackars prinsessan Ayuki har råkat riktigt illa ut.
När hon teleporterat har hon fastnat mellan två världar.
Bara du kan hjälpa henne genom att lösa ett antal svåra problem.
Naturligtvis ville jag hjälpa henne så jag klickade på portalen och kom till ett runt rum.
Där fanns ett stort antal portar att välja emellan. Alla hade de olika japanska skrivtecken på sig.
Med sedvanligt västsvensk brötighet valde jag porten rakt fram.
Vilket troligen var fel.
Japanskt tålamod och systematik är nog att föredra framför brötighet.

Äntligen färdig! Tog säkert en halvtimme att hitta alla delarna till stegen

Jag gick genom min utvalda port och kom in i en dunkel grotta. I taket finns en öppning så jag såg mig omkring och flög upp genom hålet.
Bara för att mötas av snömannen som talade om för mig att jag fuskat.
Jag skulle ha letat reda på 20 stegbitar och satt ihop för att sen klättra upp.
Bara att gå ner igen och börja om från början.
Jag kikade bakom tunnor. Jag letade på, under och över lådor.
Jag gick runt i grottan. Jag gick ut i gången.
Listigt gömda låg eller stod det steg som jag touchade och fick med mig.

Nä du Vanadis så lätt går det inte du måste lösa Mikado först

När alla 20 bitarna äntligen efter sju sorger och åtta bedrövelser var stegen klar och jag kunde resa den.
Väl däruppe fick jag reda på att jag måste lösa en annan gåta innan jag kunde öppna skattkistan.
hittade klickade jag på stegen och den reste sig så jag kunde klättra upp genom hålet i grottans tak.
När jag gick tillbaka upptäckte jag pilar på golvet i portalrummet. Man ska nog följa dem och ta portarna i tur och ordning för att "komma rätt". (det är här jag ska rodna klädsamt eller?)
-Prova du också, det lilla jag gjorde var rätt kul. Kanske ta med en vän och jobba i grupp.
Slurlen hit
PS Det finns massor mer att göra på simen, allt från rollspel, bli tatuerad eller bara träffas.

En djävla massa vackert

Vad ska jag skriva om det här då?
Jo men detta är bra, finns en tanke bakom.

Har ägnat en del tid åt konsten i Second Life senaste tiden.
Min fysionomi tillåter för tillfället inte lianklättringar eller rymdraketsfärder.
Ju mer SL-konst jag ser ju mer imponerad blir jag av Apmel som lyckas hitta den geniala konsten bland alla änglar och blommor.
Konst som mer verkar ägnad att matcha mattor och tapeter än att engagera. Snarare tvärtom, konst som strävar efter att vara oengagerande fyller en stor del av utrymmet.
Jag söker lite mer "Oh" i

Kan säkert recenseras med termer som ljuvlig kolorit eller så
På min vägg skulle jag nog ganska snart glömma att den fanns där

SL-konsten.
Politiskt engagemang, empatiskt engagemang eller bara engagemang överhuvudtaget.
Jag besökte Avalon Town Arts Community
Ett visst hopp tändes när jag på ett tak mötte hunden Man Ray, fotograf och konstnär med många tankar bakom bilderna.
Visst fanns det bilder med engagemang men också en störtflod "bara vackert".

Har Marcel Duchan varit här?
Inspirationen kan vara från honom i alla fall

Nu vill jag inte såga
Avalon Town Arts Community jäms med knäna.
Tvärtom det finns en hel del bra konst så ett besök är värt besväret flera gånger om.
Inte bara det. Något så viktigt för oss SLare så håller simen en god teknisk standard.
Höga fps trots full grafik påslaget och inga rezproblem.
Vill man prata om saken finns det många härliga platser för det.
Konstcaféer och grönytor

Dr Phil ordinerar: -En Second Life om dagen!

Minst en Second Life om dagen. Återkom om fyra veckor.

Vid behov ökas dosen.
Att Second Life kan användas till att må bättre är inte bara något som Sjöfn tjafsar om.
I ett CBS-reportage beskriver Patricia Quighur hon fick panikångest i tonåren.
Hon genomgick olika medicineringar och terapier men inget hjälpte.
När hon var i fyrtioårsåldern upptäckte hon Second Life.
Hon genomgick vägledd terapi i Second Life.
Övade sig att röra sig bland människor, övade sig i att gå och handla.
Genom att möta sina rädslor gång på gång i Second Life övervann hon dem ganska så snart även i verkliga livet.
Numera går hon och handlar var vecka utan att uppleva några besvär.
Hemligheten är att öva i små doser många gånger.
Första steget kan vara att stå utanför en affär i Second Life. Nästa steg kan vara att gå in i affären och ut igen. Först som tredje steg kan man köpa något.
Det viktiga är att man sätter små små mål och berömmer sig själv när man uppnått dem
-Hurra nu stod jag utanför affären!
Uppleva samma glädje som barnet som tar sitt första steg.
Aldrig dissa sig själv, då har man satt delmålen för högt.
Läs gärna hela artikeln om Patricia Quighur framgångssaga på CBS NEWS hemsida

Psykologen är ingen trollkvinna som med tre ord löser alla problem.
Det kan bara du själv göra.
Vad psykologen kan göra är att väcka din egen inneboende styrka

Glöm aldrig att du redan idag är världsmästare med guldmedalj om halsen.
Du är världsmästare i att vara just Du.
Ingen är bättre på att vara just Du.

PS Behandling av terapeut i Second Life är dyrt, 100 US-dollar,
På vårdguiden.se kan du hitta motsvarande behandling på nätet för normal sjukvårdstaxa.
Vid mildare besvär finns hjälp på youtube som kan hjälpa tillsammans med egenvård.
Panic away lär ut hur man möter och övervinner en panikattack, kan lika gärna användas på en stressatttacker av olika slag, sötsug osv.
Första steget är att nyfiket iakttaga vad som händer.
Nästa steg är att omfamna attacken - det är ju en upplevelse som inte alla får vara med om.
Tredje steget är att kräva mer. -"Den här lilla fjollattacken var väl inget att bry sig om -Kom igen"
I fjärde steget upplever tryggheten av att du vet hur du ska hantera en attack vilket gör den mindre skrämmande.
-Du känner att Du har tagit kontrollen över dig själv och inte låter dis styras av "något".
Din självkänsla stiger flera meter i de flesta situationer.