 |
| En nedsättande kommentar för mycket. |
En blogg är för mig en dialog med läsaren, en fantastisk möjlighet att direkt få respons på vad man skrivit.
Om jag berättar om något jag upplevt på min blogg och får respons genom att någon berättar något de upplevt är det ett helt unikt interaktivt massmedia. En kommunikation man saknar som journalist.
Jag utvecklar inte mer vad jag egentligen tycker om dig just nu. Den här bloggen saknar innehållsvarning.
Varför bråkar ni?
SvaraRaderaThanks for sharing, Vanadis!
SvaraRaderaLång och varaktig kvinnofientlighet och kvinnoförnedring.
SvaraRaderaThe honourable Laird has shown he´s true colours.
Om Bock har visat lång och varaktig kvinnofientlighet och kvinnoförnedring undrar jag i vilket universum han visat det? Det kan inte ha varit i detta!
SvaraRaderaPretantiöst och riktigt humorlöst struntsnack Vanadis.
SvaraRaderaDu är ute i ogjort väder nu precis som du ofta är.
Självömkandets Zlatan och hans trogna drabanter rycker ut.
SvaraRaderaHur jag, Sjöfn och Kynlif upplever saker ger ni fullständigt faan i men vi "stackars svaga kvinnor" är skurkarna.
Är det några som är pretto så är det ni tre.
Nu vill jag göra ett försök att prata med dig Vanadis, utan att vara i affekt.
SvaraRaderaJag håller helt med dig i sak i flera frågor.
Jag anser precis som du att vår hittills grundlagsskyddade yttrande- och tryckfrihetslagar är våra kanske allra viktigaste lagar, dessutom livsnödvändiga i en massa länder där de inte finns.
Jag är kan se och avsky härskartekniker precis som du och jag är en medveten feminist.
För din kännedom: jag har i många år varit journalist på en redaktion som särskit ägnat sig åt jämlikhetsfrågor ur ett kvinnoperspektiv.
Så i teorin har vi delvis liknande uppfattningar. Och jag uppskattar att du tar upp frågorna.
Men jag tycker att du tyvärr ofta slår till utan eftertanke och träffar fel i din iver att tala om för andra hur saker ligger till.
Du hotar vanliga människor med stämning för bagateller nästan utan anledning, (jag ber härmed om ursäkt för att jag trodde du censurerat mig men det var väl knappast en fråga på nivå för stämmning, eller?), du bankar på Bock, du hånar SaveMe Oh på ett sätt som framstår som slentrianmässigt eftersom du samtidigt avslöjar att du inte vet ett dugg om hennes konstnärliga verksamhet.
Det finns ju enormt mycket i SL man kan dra ut i kamp mot - till exempel sjuka objektifierande kroppsideal ( vi ser alla mer eller mindre ut som Barbie, utom några få modiga), simmar med tortyrredskap där i synnerhet kvinnor ska sågas i blodiga bitar samtidigt som de sätts på, den amerikansk-inspirerade sexsynen i allmänhet, den fortfarande mycket aktuella frågan i det svenska lägret - mobbning. Etc, listan kan göras mycket längre. Själv har jag ända från början varit förbannad på de blå och rosa bollarna, där är kvinnan alltid den undergivna.
Jag hoppas du tar med dig ditt engagemang till att bekämpa såna företeelser.
Ett journalistiskt tips: undersök hur många tortyrställen det finns i sl, eller hur många handlare som säljer tortyrredskap, skriv ett blogginlägg om det. Ur ett feministiskt perspektiv.
Du kan göra det genom att skaffa en alt och gå med i de där sällskapen. Bra undersökande journalistik.
Sen kan du tala om för folk att du är journalist, har gjort en journalistisk, seriös undersökning och därför har på fötter. Då blir du trovärdig.
Nu liknar du en don Cervantes i hans kamp mot väderkvarnar - du missar de verkliga målen. Anser jag.
Ja du, Vanadis, det brukar ju normalt inte anses vara trevligt att sparka på någon som redan ligger men det kanske råder andra normer på Västkusten? Nej förresten, det vet vet jag ju att det inte gör, eftersom jag har bott där själv i fem år.
SvaraRaderaOm du är trött på min självömkan kan jag nog påstå att det säkerligen är en västanfläkt mot hur jag själv känner det. Till skillnad mot mig har du däremot förmånen att kunna surfa vidare med ett fnys, jag måste leva mig igenom skiten.
Redan när jag inledde mitt bloggande lovade jag mig själv, att bloggen skulle vara en sann, ärlig och öppen skildring av mina upplevelser annars fick det kvitta. Jag skriver naturligtvis inte om allt som kan beröra mina mellanhavanden med andra, men beträffande mig själv är jag helt öppen. Passar detta inte dig ska du naturligtvis inte läsa den - och definitivt inte ha den med på en egen liten blogglista på din blogg.
Lever RL just nu och återkommer med svar när arbetsveckan börjar igen.
SvaraRaderaJag har själv blivit mobbad av Bock McMillan som attackerade mig våldsamt i sin egen blogg samt strök mig från alla tänkbara vänlistor och skrev hemska kommentarer i min blogg. Varför vet jag inte. Jag fick aldrig någon ursäkt heller.
SvaraRaderaFolk påstod att det var synd om honom och att han inte visste vad han gjorde. Whatever. Såna dramaqueens går fetbort i min värld iaf. Troligen är det bara så att "kärringen" är ur balans och måste ha nån att slå på ibland.
Happy New Year! :]
-Trodde du redan att gjort det Kandi - en sån lysande feministisk journalist som du, Tina har i alla fall skrivit om detta tidigare.
SvaraRaderaKalla mig censor då kan du lika gärna sparka mig i skrevet, dra mig i håret och sätta tummen i ögat - då förbehåller jag mig rätten att slå tillbaka med full kraft. Det är inte som prydnad jag har med länken till Reportrar utan gränser.
-Vi har alla sett Bock strö dricks omkring sig på olika danskvällar - vem vill schavottera med en tummad tjuga efter Prinsens fabulösa donation.
Vi som inte varit med så länge vet ju inte ens om Ars har funnits eller om det är en alt i syfte att iscensätta någon vonDardelsk installation. -När du gav dig på Kynlif gav du dig på fel person. Hon förlorade båda sina föräldrar i en bilolycka för fem sex år sedan. Trots det reste hon sig snabbt gav sina barn en fin uppväxt och förde sitt egna företag till blomstring. Hon kanske inte sagt något, jag vet att hon avskyr när någon ömkar henne.
Vare sig du eller Mera/Vesper/Alessia förtjänar något svar, men jag vill bara säga att du borde skämmas Vanadis för att ens ifrågasätta Ars existens eller betydelse i mitt och andras liv.
SvaraRaderaSå långt som att undersöka hur det verkligen förhåller sig med detta sträckte sig tydligtvis inte din journalistiska begåvning eller integritet.
Jag beklagar Kynlifs olycka och gratulerar till att hon förmådde återhämta sig så snabbt. Jag visste dock inte att hon därmed had fastställt vilken tidtabell min sorg skulle följa.
Jag förstår fortfarande inte heller när eller på vilket sätt jag någonsin skulle ha gett mig på Kynlif, men det är egalt nu.
Jag tyckte jag försökte. Din reaktion visar att det var ett dåligt försök.
SvaraRaderaTyvärr är det svårt att läsa dina blandade svar till Bock och mig som annat än koleriska och hånfulla.
Jag är nog inte mänska att få igång ett vuxet samtal med dig.
Så då har vi nog vi pratat klart.
Spelar ju ingen större roll vad jag skriver när ingen tycks läsa vad jag skrivit utan omtolkar fritt.
SvaraRaderaNär citatet "vet ju inte ens om"/"don´t know if" blir "har inte"/ "has not" i nästa blogg då är ju all kommunikation omöjlig.