-Har du lyssnat på vad jag sagt? -Eller har du bara hört på?

Att höra på kan alla men lyssna aktivt måste man lära sig.
-Hur lever livet med dig då?

Vi har alla mött dem.
De som frågar och svarar själva på sin egen fråga innan du får en chans.
Vi har försökt kommunicera med våra män när de ser på fotboll.
Har vi frågat dem efter matchen vad vi sa förut så kommer garanterat en helt annan version, om även intressant, av vad du sa.
-Vi hör ofta om goda retoriker som t.ex Winston Churchill, Martin Luther King och Obahma bara för att ta några exempel.
Men god retorik är inte bara att kunna tala väl och uttrycka sig tydligt.
För att kunna tala väl måste man också kunna lyssna.
De som har lyssnandet som yrke, t.ex förhörsledare, journalister, och psykologer måste kunna lyssna aktivt.
Det är inget man kan av sig själv utan något man måste träna på.
-Vad är då aktivt lyssnande?

Du dubbelarbetar och känner dig trött och utarbetad.
Delar ni på hushållsarbetet hemma?

Många av oss är dåliga lyssnare, vi lyssnar halvhjärtat, funderar på vad vi själva vill få sagt medan vi lyssnar, vi är dömande, låter inte andra tala till punkt, försöker styra dialogen till det ämne som intresserar oss, har svårt att se andras perspektiv och vill ge råd.
Vi lyssnar efter ord som bekräftar våra förutfattade meningar och åsikter.
När vi upplever att vi "hört vad vi vill" stänger vi öronen för vad som verkligen sägs

Detta är beteenden som hindrar oss från att lyssna och förstå.
Du måste ha rätt inställning
Att lyssna är inte bara en teknik eller ett beteende. Det är först och främst en attityd. För att bli en bra lyssnare behöver du fokusera på uppgiften, du behöver vara nyfiken och intresserad för att klara att sätta dig in i vad någon uttrycker. Om du är öppen, varm, respektfull och accepterande känner andra tillit och kan öppna sig.
Du tänker ungefär tre gånger så snabbt som någon talar. Det betyder att även om du hör alla ord som sägs så har du mycket utrymme kvar att tänka på annat. Men lyssnande handlar inte bara om att uppfatta ord så använd den tankekapaciteten till att förstå bättre. Du behöver din fulla koncentration för att verkligen förstå vad någon uttrycker.
För att kunna fokusera behöver du också intresse. Vill du lyssna och lära dig förstå den du lyssnar på bättre? Om du inte vill det kommer du inte vara en bra lyssnare. Gör dig nyfiken på den du lyssnar på. Det hjälper dig upptäcka och förstå mer.

Du anser att din man bara ser på fotboll.
Har du provat att be om hjälp mellan matcherna?

Kanske kan det hjälpa att veta att det är omöjligt att förstå en annan människa. Om du tror dig förstå betyder det att du inte lyssnat tillräckligt noga, försök komma på vad det är du missat.
Var öppen och visa att du accepterar dem som de är. Lyssna för att förstå deras perspektiv och för att förstå dem som unika individer. Undvik särskilt att döma och värdera vad de säger. Och då menar jag, undvik att göra det ens för dig själv. Försök förstå istället.
-Lyssnare hamnar alltför ofta i en situation där de antingen håller med eller sätter sig emot vad de hör. Värdera inte, ta bara in vad den andra förmedlar. Acceptera andras budskap som något de förmedlar så kan du visa respekt för dem som människor även om du inte håller med dem.
Sist men inte minst. För att du ska kunna visa empati för andra och fokusera på dem behöver du först visa empati mot dig själv.
 För att bli en god lyssnare måste du uppmuntra dem att tala
Det räcker inte att bara ha rätt attityder: fokuserad, nyfikenhet, öppenhet, värme, respekt och acceptans. Du behöver förmedla attityderna till den du lyssnar på. Använd ditt kroppsspråk! Hur man uttrycker sig med kroppsspråk är individuellt men som utgångspunkt kan du ha att:

• Vända dig helt mot den du lyssnar på.
• Ha en öppen hållning, d.v.s. skärma inte av dig genom att exempelvis korsa armarna över bröstet.
• Luta dig något mot den som talar.
• Upprätthåll ögonkontakt.
• Slappna av.

Uppmuntra den som talar att fortsätta:

Många män har dåligt självförtroende i hemmet.
Kritiserar du din man om han gör fel?

• Med passande ljud som att humma eller dylikt.
• Använd gester som att nicka, luta huvudet åt sidan, gestikulera att fortsätta med handen.
• Upprepa ett par ord ur det sista som sagts, ”du blev arg …”, ”leverantören berättade …”
• Be den som pratar att fortsätta, ”berätta mer”, ”utveckla”.

Ställ frågor för att lära dig mer, för att be om förtydligande, för att be dem vidareutveckla något. Det är både ett sätt att hjälpa dig själv förstå mer och att visa att du vill förstå.
Undvik slutna frågor som det bara finns ja eller nejsvar på.
Öppna frågor inbjuder istället till att berätta mer. De passar bra när du vill att någon ska förklara eller berätta mer;

• ”Kan du berätta mer om din situation?”
• ”Hur känner du?”
• ”Vad tycker du är dina starka sidor?”

 Slutna frågor kan man använda för att avsluta ett samtal, också en svår konst, som bekräftelse på det som sagts.
Att reflektera känslor innebär att du nämner vilka känslor du upplever att den som talar har. På det sättet visar du att du bryr dig om och accepterar deras känslor. De får också möjlighet att korrigera hur du uppfattar dem.
Tänk på att vi uttrycker känslor på många sätt. Du kan uppfatta dem i vad någon säger, i deras tonläge, i mimik eller kroppsspråk. Du kan även uppfatta motsatta känslor, exempelvis när någon uttrycker en känsla i ord och en annan i kroppsspråk.

Du upplever att du får ta fullt ansvar för hem och familj trots att du arbetar
full tid och att din man inte hjälper till hemma.
Det gör att du får ont i ryggen.

”Du säger att du inte är upprörd över beskedet men jag upplever att du ser spänd och irriterad ut.”
”När du berättar om ditt problem får jag upp -fattningen att du blir rädd när det är så mycket som händer på jobbet, stämmer det?”

Att reflektera känslor har också två andra användnings-områden:

• Lugna ner känslor. Särskilt när människor är upprörda och arga kan du hjälpa dem att lugna ner sig genom att reflektera deras känslor och visa att du märker hur de känner. Det brukar krävas att man gör det några gånger.
• Att låta dem spegla sig i sina känslor. Det är inte ovanligt att vi har känslor utan att föra upp dem till medvetandet. Att få dem återreflekterade gör att vi kan möta dem, vilket kan vara hjälpsamt om man inte gjort det innan.

Tystnad är viktigt. Om du inte kan det bör du lära dig att låta det vara tyst. Många lyssnare har problem med det. Den som talar kan behöva tystnad för att samla tankar, ta mod till sig, känna efter eller något annat som är nödvändigt för ett bra samtal.
Fyll inte genast i tystnaden. Människor är olika, vissa behöver ständiga pauser för att tänka efter. Andra kan tyckas närmast rädda och bluddrar på om vad som helst för att slippa tystnad. Så länge samtalet inte helt avbryts är det oftast tecken på reflektion och djup att det existerar tysta pauser.
-Öva på att lyssna aktivt och upplev en ny rikedom.
-Jag, som ibland kan bli lite ettrig, vet att det är svårt men jag försöker efter bästa förmåga.