 |
| Visst ser de abstrakta skulpturer som svävar ovanför sitt glasmausoleum moderna ut men skrapar man på ytan.... |
 |
| Venus som föds ur havet och stiger upp i en snäcka.. ..............men iförd raffset och sexiga tatueringar??? |
Gemensamt för dem alla är att de beundrar och bedömer hantverket men sällan innehållet.
Skulle någon ge sig på det så är han en bakåtsträvare och hängs ut till allmänt beskådande som yttrandefrihetens fiende numero ett!
Nu ska jag ge mig på konstens
innehåll ur genusperspektiv.
Får se om jag blir "yttrandefrihetens fiende numero ett" den här veckan.Ett av de första konstverken man möter när man går på vattnet, oerhörd modernt, till sal B är Venus i sin snäcka. Denna gång i raffset!
Det rullar på på samma sätt konstverk efter konstverk.
Kvinnan beskrivs i fler tre steg, flickvän, sexualobjekt, och "helig moder".
 |
| Först flickvän, sen älskarinna därefter fortsätter beskrivningen med att hon försvinner helt och hennes avelsarbete blir centrum för uppmärksamheten. |
 |
| Nessuno Myoo´s dansare |
 |
| Henri Matisse The Dancers |
Tycker mig ana Henri Matisse tavla The Dance.
Gissa vilken av dessa båda är Matisse verk.
Nu kommer man att anklaga mig för att inte tåla att se nakna kvinnor på bild. Vilket är helt fel.
Det är inte det det gäller utan hur kvinnan framställs i konsten.
Kvinnan framställes än i våra dagar som ett passivt objekt som kärleksfullt tar hand om man och barn precis på samma sätt som det senaste tusentalet. När får vi se en man ta hand om sina barn?
En unken religiös bild av den starke mannen som kvinnan okritiskt dyrkar och omedelbart ställer sig till förfogande som avelsko för hans avkomma, som hängiven hushållerska eller som ett dekorativt inslag i inredningen perfekt färgmatchad till tapeter mattor och möbler.
 |
| Abstrakt, svävande kuber men till höger vad har vi där? En naken gravid kvinna i sin järncirkel beskådande ägget - konstsymbolen nummer ett för fruktsamhet. Kvinnans värld i bilden är helt sluten Vill konstnären visa på det för hållandet eller hyllar han det? |
Motbevisa min tes att velournallar med konstnärliga ambitioner är de värsta mulliga mansgrisarna som finns.
White Gallery är skapat av konstnären Nessuno Myoo och finns på denna slurl
Han har även en hemsida och en photostream.
I tidernas begynnelse avbildades bara manliga kroppar. Både inom skulptur och måleri. Den kvinnliga kroppen ansågs med sina utskjutande kroppsdelar vara för oregelbunden i sina proportioner och former för att duga som förebild (vilket jag blir lika full i fniss åt varje gång jag läser det:)
SvaraRaderaKroppar inom konsten är intressant eftersom de tolkas så olika utifrån de preferenser man har. Du ser annorlunda på det eftersom du har "genusglasögonen" på dig, trots att vi båda är kvinnor.
En sak som är märklig är att det nästan inte går att hitta kvinnliga konstnärer som målar nakna manskroppar. (tipsa mig gärna om du vet nån sån)
En konstnärinna som jobbar med kroppar på ett fascinerande sätt är Marina Adamovic. K special sände, i veckan, ett program om henne och hennes utställning på MoMA för två år sen. Det finns på SVTplay och rekommenderas varmt.
Jag snodde ihop en mening med väldigt kreativ meningsbyggnad i förra kommentaren :) Tror att du förstår hur jag menar trots det.
SvaraRaderaKvinnor förhindrades ju att utöva sin konst förr. En debatt om konstens innehåll skulle jag välkomna.
SvaraRaderaManliga konst ja men minsta möjliga manlighet för att inte oroa prästerskapet. :)
SvaraRaderaDet är inte kroppen som sådan jag tolkar utan kroppens positioner i rummet.
Det är svårt att hitta en kvinna i annat än mer eller mindre undergivet kroppspråk. Den enda jag kommer på på rak ärm är: Delacroix' "Friheten på barrikaderna". Där kvinnan har en drivande roll i handlingen och framställs som stark.
En annan med en allt annat än undergiven kvinna är Artemisia Gentileschi - "Judit dödar" ;) Nu är ju den målad av en kvinna och kanske därmed diskvalificerad. Det intressanta är väl hur kvinnor avbildas av män. Men lite intressant är den just för att hon är en kvinna som målar och var född 1593.
SvaraRadera