tisdag 21 april 2015

Spännande pattar på kajkanten

Visst är det charmigt med bilfria öar. Innan man får barn.
Det är inte bara att gå och hämta det man glömt i bilen utan besvär

Vi var till varvet för att se till båten innan sjösättningen till Valborg.
Allt var i ordning som det skulle. Lite förvånade blev vi för den var redan sjösatt.
Men inte seglingsklar. Kalle på varvet som sköter båten hade riggning och motorservicen kvar.
Nu blir det väl inte så mäktiga turer med båten i sommar.
Därför har vi sålt halva båten till Sjöfn och hennes familj. Sjöfn sålde sin lilla båt i höstas. (och lipade en skvätt)
Det är rätt praktiskt att dela på en båt. Halva driftskostnaden och båten får mindre tid liggande still vid bryggan. Dessutom är den så stor att vi kan få plats alla åtta men ändå så "liten" att vi kan klara den på en eller två. Den föregående ägaren var ensamseglare så allt manövreras från sittbrunnen.
Den här helgen gick det upp för mig hur mycket prylar det går åt för två barn för minsta lilla utflykt.
Först "roa-Hnoss-väskan" lite leksaker, bilderböcker och lite smått hon vill ha med eller som jag tror att hon vill ha med.
Sen "skötväskan till Idun" med blöjor, nappar, våtservetter, extra kläder, leksaker.
Barnvagnen och sulkyn ska vikas ihop i bagaget plus att vi ska ha med en kaffekorg. Kombiutrymmet är stort men det blir fullt.
När vi höll på och gick där på bryggorna med alla gubbar som höll på med sina båtar så kände jag att det började spänna i brösten något så vansinnigt.
Några sekunder senare kom matsignalen. Idun lät högljutt meddela att hon ville ha mat och det nu!
Även om det var varmt i solen så insåg jag att jag inte kunde amma just här på bryggan. Av flera skäl.
Så det blev att hoppa i båten, gå ner i ruffen och sköta det där inne. Bra att båten var sjösatt. Att behöva klättra 4 meter på en stege för att komma ombord med en skrikande unge i famnen. Nja... Inte bästa lösningen.
När matningen var klar och Idun spytt upp lite på min axel och ljudligt tömt tarmen i blöjan såg jag mig om efter skötväskan.
-Fan den är kvar i bilen!
Bara det att vi var på ösidan av Marstrand. Inte bara två skutt och hämta utan promenad över halva stan samt färjetur med nedspydd blus för att hämta den och min extra t-shirt i bilen och sen samma tur tillbaka innan vi kom ner i båten och kunde byta på oss båda.
Så nu har även Idun fått sitt "sjödop" även om båten bara låg längs med kajen vid varvet så har hon varit ute i båten för första gången.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar