måndag 16 augusti 2010

Något att bråka om?

-Anna Politkovskaja, mördad i Moskva 7 oktober 2006 var en rysk-amerikansk journalist.
Hon var känd för sitt motstånd mot Tjetjenienkriget och sin kamp för mänskliga rättigheter. Hennes uppmärksammade rapportering från kriget avslöjade många sanningar som stod i bjärt kontrast med den officiella ryska nyhetsförmedlingen. Hennes arbete gjorde henne obekväm för Putinregeringen.
-Hon sköts ner utanför sitt hem av "okända män" när hon var på väg att avsluta sin senaste bok.
-Det är något att protestera emot.

Dawit Isaak, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.
Dawit Isaak kom till Sverige 1987 som flykting från kriget mellan Etiopien och Eritrea. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i både Sverige och Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning.
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen, han sitter fortfarande fängslad.
-Det är något att protestera emot. 

I de flesta länderna på kartan har RL-Vanadis svårt att få arbets eller uppehållstillstånd. Varför?  -Jag är kvinna, jag är journalist jag är svensk.
-Det är något att protestera emot. 

Wikileaks har placerat sina servrar och söker svenskt utgivartillstånd för att kunna fortsätta sin verksamhet med lagligt skydd av vår Tryckfrihetsförordning.

Våra svenska grundlagar som skyddar våra fri och rättigheter borde stå överst på Unescos världsarvslista. De är kronjuvelen i alla våra världsarv. De ger oss och världen rätt till fri information och oss rätt att publicera och säga vad vi vill utan straff.
Många vill förvägra oss den rätten både utom och inom landet, Inom Sverige kan det vara politiker, tjänstemän och företagare som hotar personalen med avsked om de använder sin grundlagsskyddade meddelarfrihet.
I internetforum, bloggar och chattar blir det vanligare och vanligare att den som tycker motsatt mot skribenten hotar och "skriker" gömd bakom anonymitetens mantel. -Det är inte bara missbruk av tryck och yttrandefrihet utan direkt lagstridigt. Då inte bara som "olaga hot" utan som stämpling mot yttrandefriheten.
Yttrandefrihet och pressfrihet den striden tar jag varje dag och minut om det behövs.
Hotad har jag blivit många gånger en gång för att väderprognosen  i RL-tidningen var fel och någon hade blivit blöt på utflykten; -Jag ska märka dig din djävel!
I det här perspektivet framstår de flesta "internetbråk" som futtiga och egotrippade.
-Att "kränka" någon har aldrig varit så lätt som idag.

4 kommentarer:

  1. Mkt välskrivet, helt sant, två själar och samma tanke. Jag ger inte heller upp den här kampen.

    Men en kamp på en lägre nivå kanske, kampen mot dem som tycker sig ha rätt att kränka och hota andra via bloggar och skitsnack bakom ryggen tex.

    Krammm från Kranfel(inte kramfel;)

    SvaraRadera
  2. Tack, -Kram kan väl aldrig vara fel? -Världen behöver mycket mer av den varan.

    SvaraRadera
  3. Håller med till punkt och pricka Vanadis och frk Kranfel!

    Detta gäller allt som sägs ovan, inklusive att det är för lite kramar i världen...

    Kram från mig...

    SvaraRadera