-Min barndoms sommar är till salu!

Hjälpligt salongsfäig

Medan lunchkaffet kallnade till drickvarmt bläddrade jag förstrött i Svensk Fastighetsförmedlings tidningsbilaga. Det var svindyra hus i fantastiska lägen överallt. En del var svindyra ändå. Vände sida och plötsligt blev jag helt alert!
"Panget på Resö till salu"
Används nu som restaurang och bageri men kan även användas som privatbostad. 
Boyta 350 kvm Pris 8 miljoner.
Alla fina barndomsminnen forsade in över mig. Vi delar hus med släkten på gångavstånd från Panget. Före frukost gick vi dit och köpte nybakta frukostfrallor. Släktens hus har inget riktigt kök utan bara en tvålågig gasolspis, ett minikyl och diskbänk i det fria. Mycket pitoreskt. För en billig penning kunde man abonnera på ett bord med tillhörande buffé på Panget. Det gjorde vi för varken pappa eller Balder ville stå och diska hela semestern. Klockan 17.30 var vår middagstid så "17.00 skarpt" tvångstvättades brorsan och jag och kläddes "hjälpligt salongsfäigt". 17.22 startade processionen till Panget och ungefär 17.29 äntrade vi den höga trappan till Panget.
Maten var jättegod och för två småungar var det underbart att få plocka till oss och äta "det som var gott" och inte bara "det som är nyttigt". Blev mycket köttbullar och leverpastej som slank ner i lille maggen.
-Tänk om någon rik norsk oljeshejk köper stället och kastar ut bageri och restaurang!

Kaffe på maten efter middagen

-Var ska vi då ta vägen? -Resö blir aldrig det samma utan Panget! -Vill jag ens dit igen? Har ibland gjort den fasansfulla upptäckten att "barndomens smultronställen" inte är så smultroniga längre när man kommer tillbaka efter en lång tid. Allt förändrat. Kompisarna borta. Hela det fina minnet smulas till sand och rinner bort i tomma intet. Ska Resö gå samma väg? Alla fina minnen av bad och segling och barndomens lekar.
-Nej bara att skärpa sig! -Då var då nu är nu och sen är sen! -Mina underbara minnen kan ingen rik norsk oljeshejk köpa! -Hur det blir med resten får vi se. Att oja sig nu leder ingen vart!

Länk till Panget

-Byter du om till middagen?

Morsan skulle flå mig med en smörkniv!

-Mitt middagssällskap såg undrande på mig. -Självklart gör jag det, sa jag och det tycker jag du också ska göra, man går bara inte till Panget i shorts och svettig t-shirt.
Tack vare en stor släkt har jag då och då förmånen att få låna/hyra olika sommarstugor. Morfarsfarfarsfar, med reservation för matten, köpte i början på förra seklet en stuga på Resö i norra Bohuslän. Den har många sängar men ett uselt litet kök. Mamma och hennes åtta systrar tillbringade många somrar där och för att inte mormor skulle behöva laga middag och morfar diska efter en 11-personersmiddag varje dag så åt de bara frukost och lunch i stugan och middag på Panget.

-Overkill, spar vi till Nobel.

Godkänt-lagom fin!

I den i våra ögon något ålderdomliga pensionatsstilen ingick det att man skulle byta om till middagen att komma till matbordet i baddräkt det fanns/finns bara inte på kartan. När vi var små lånade mamma och vi stugan många somrar och även vi åt på Panget och bytte om till middagen. När vi kom hem gick det av bara farten, inget onödigt snoffsande utan normal "dress for the occation". Blir väl lätt så med en modeaffär i släkten. Trots min ringa ålder reagerar jag på folk som går på sommarkrogen i träningsoverall eller badkläder. På semestern brukar jag i alla fall ha en lätt sommarklänning att slänga över mig lite snabbt. Klar fördel att vara tjej. Mitt värsta minne är när jag var sen till middagen på Panget. Jag såg resten av familjen gå iväg precis när jag drog upp jollen. Rusade hem slet tag i dragkedjan till våtdräkten och ja den fastnade strax nedanför brösten. Gick varken att få upp eller ner. Våtdräkten satt jättefast. Tack och lov var det en våtdräkt utan ärmar och med korta shortsben. På något sätt lyckades jag fiffla ner axelbanden så jag kunde knyckla ihop överdelen i getingmidjan men få det hela över höfterna det gick bara inte. Letade i ilfart fram den mest lössittande sommarklänning jag hade och  hänga över våtdräkten och rusa iväg till middagsbordet. Kom precis när min familj var på väg att ta för sig vid buffén. Just det ja buffé! -Man var tvungen att resa sig från stolen gå tvärs över restaurangen för att få sin middag. Tankarna for som bålgetingar i skallen på mig; -Är jag blöt i baken? -Ser jag ut som en havererad kåldolme? Känsliga frågor i en tonårsflickas liv! -Ingen märkte något tack och lov, Inte förrän vi kom hem och morsan fick hjälpa mig loss ur våtdräktens grepp. Hon skrattade så hon kiknade och sa- Du är min tös du - en uppvisning i maskhållning! -Inte ens jag märkte något.