-Fucking good slÅmål!

Två stentuffa förortsbrudar sitter och dödar tid utanför kiosken.
Den enda vägen till någon form av förändring är att bli på smällen då får man
åtminstone barnbidrag.

Tristess, fallfärdiga hus, miljö-förstöring, ungdomar utan hopp. Allt detta och mer där till har Kaja Ashland skapat på uppdrag av Millima.  En tristessens hemort utan hopp. Kan var i USA eller någon öststat eller varför inte någonstans i Sverige eller i världen.
Här heter inte orten Åmål, det vore taskigt mot Åmål som är en vacker liten stad, utan Mount Whitney.
Det finns många ställen som den här. Ställen som vi som är födda "up-town girls" knappt känner till än mindre vågat oss in i.

Fisken är död. Hade det funnits någon så hade den varit farlig att äta.
Badar man får man utslag över hela kroppen. Ortens industri är nerlagd.
Arbetstillfällena likaså men gifterna finns kvar för samhället att sanera

Ställen till synes utan hopp. De kan heta Rinkeby, Rosengård, Hammarkullen, Dals-Långed, Bäckefors eller något annat. Tristessen är densamma. Det enda som finns att göra är att åka raggarbil och äta varmkorv. Som tack för skjutsen får flickorna "släppa te" och antalet tonårsmammor och tonårsaborter ökar år från år.
När man landar i Mount Whitney kommer man till ett övergivet industrispår. En kvarglömd godsvagn och några tomma rostiga containrar är allt. En svart tunnelöppning ger en fingervisning om tristessens svarta hål. Går man vidare uppför en rostig trappa kommer man till "centrum".

Två potentiella exploatörer blev inlurade i ett gammalt förråd med löfte om
sex. Istället blev de utan sex men fick lämna ifrån sig sina laptop.

Ortens industri, den enda större arbetsplatsen är sedan länge nerlagd av giriga rikskapitalister. Naturligtvis precis innan reglerna för
hur man ska vårda miljön och sanera de gifter man spritt under årtionden börjat gälla.
Fisken i ån är död. De sista levande var så farliga att äta att man kunde dö av det. Badplatsen är förstörd av allt industriavfall. Badar man får man utslag över hela kroppen.

Fågel Fenix
Res dig ur askan!

Att Kaja är en av våra absolut skickligaste byggare det råder det inget tvivel om. Alla de "rätta" detaljerna finns där. Jag fick verkligen känslan av att komma till helvetets förgård på jorden. Så långt
från Sävedalen, Örgryte, Askim, Limhamn, Lidingö och Djursholm man kan komma utan att lämna planeten jorden.
Trots allt finns det hopp för sådana här ställen. Hammarkullen i Göteborg var en hopplöst segregerad förort, hög invandring, hög arbetslöshet, så långt från City och Avenyn man kan komma. Innan folket där tog sig samman och med egen kraft skapade Hammarkullefestivalen som nu har blivit Sveriges största festival och gett nytt liv åt inte bara Hammarkullen utan också åt de övriga betonggettona av öststatsmodell runtomkring.
När Millima betalar och Kaja bygger och resultatet blir detta fantastiska krävs det att vi kommer dit. Dans på parkeringen och DJ i kiosken skulle vara kul. Karnevalståg med sambaorkester och fantastiska dräkter.
-Ett SL-Hammarkullen.
Fotnot: Hammarkullefestivalen pågår 24-26 maj 2013 och mer att läsa om det hittar du på deras hemsida. Är du i Göteborgsområdet så ta dig dit - det är en upplevelse för livet.