-Hur kan någon säkert säga att detta är profeten?

Muhammed, Ahmed eller Abdulha?
Jag kan inte ge dig svaret. -Jag ser en "allmän arab"

Så fort man ser en bild på en skäggig farbror i traditionella arabiska kläder skriker man i högan sky:
-Du får inte avbilda profeten!
Det här vållar mig och säkert de flesta västerlänningar en hel del huvudbry.
-Profeten får inte avbildas! hävdar muslimerna.
-Hur kan man då veta hur profeten ser ut?
Till skillnad från Jesus och Freya finns det ju inga bilder på profeten.
Jag ser en karikatyr på en skäggig arab i traditionella kläder.
I västerländsk bildspråk använder man sig rikligt av stereotypa symboler i bild.
Avbildar man en tysk blir det Helmuth Kohl i lederhosen som dricker öl.
En engelsman har mustasch och stora öron och är klädd i tweedkavaj.
En norrman går på tur med skidor iförd lusekofta och toppluva i rött, blått och vitt.
En amerikan är tjock iförd bermudashorts en förfärlig Hawaiiskjorta och cowboyhatt. Samtidigt som han äter hamburgare eller donuts.

Profeten?
Arabisk man läser står det i bildtexten

Visst kan det verka fördomsfullt men det är signalen i bildspråket som gör att vi uppfattar vad vi ser omedelbart.
All utformning av trycksaker går ut på att man med olika signaler, rubrik, ingress, bild ska uppfatta med en gång vad det är man ser.
Västvärldens tryckta media skiljer sig både från arabiska och asiatiska medier i sin utformning genom att vi har mycket och stora bilder.
Nordeuropeiska media är föregångare i att ha stora bilder och bilder på det som sker.
I andra delar har man ofta en bild på en herre som har bestämt att det som sker ska ske.
När Sverige fick sina första satiriska tidning Strix-Söndagsnisse 1897 skrek de som karikerades, politiker, präster, också i högan sky och ropade på förbud men tryckfriheten bestod och de fick vänja sig.
-Jihadisterna däremot är så tvärsäkra på att alla teckningar föreställande en skäggig farbror i traditionella kläder är profeten att de mördar och går i krig för den saken skull.
-Vill man ha krig med västvärlden är metoden att försöka inskränka våra friheter det absolut säkraste sättet.
Redan 793 slogs vikingarna vid Lindisfarne för att inte bli kuvade av det kristna Frankerriket för rätten att ha yttrandefrihet, demokrati, jämställdhet och religionsfrihet i enlighet med sina traditioner.