Bli vän med dina spöken - tala med dem

Finns det bara spöken att tala med växer spökena sig starka
På Mt Whitney finns många härliga samtalsplatser - för fler än en

Vi har alla hjärnspöken.
Det kan vara människor vi inte gillar och undviker eller något annat.
Att vara mer eller mindre rädd för det okända är genetiskt nedärvt från urmänniskans dagar.
Då levde man väldigt lokalt i små flockar. Ett stycke bort bodde en annan likadan flock.
Vid första mötet kanske man av ren rädsla tog till våld.
Den ena flocken började för den var räddast och tänkte att "det är bäst att slå till först innan den andra flocken gör det".
Med tiden insåg man att det fanns ett stort värde av att samarbeta.
Man kunde jaga effektivare få större byten. Man kunde försvara sig bättre mot yttre fiender. Man fick mer uträttat på en dag därför att alla behövde inte göra samma sak. En del kunde jaga medan andra underhöll elden eller byggde fler hus.
Byn var född.
Byar slog sig samman i större och större gemenskaper. Vi fick länder, vi fick världsdelar, vi fick en gemensam värld att utveckla tillsammans.
Gemenskapen spred sig som ringar på vattnet och blev fler och fler och större och större.
Trots allt fanns den primitiva rädslan kvar.

New England Village är en miljö som känns hemtam för mig
som gjord för oväntade och väntade möten med människor

Av primitiv rädsla utkämpas krig på många ställen på vår jord.
En del är rädda för att inte få utöva sin religion.
En del värnar sina traditioner som andra finner helt oacceptabla.
De flesta samarbetsproblem kan lösas genom att man pratar med varandra. Just nu när detta skrivs försöker man lösa krisen i Ukraina. Inte genom mer våld och dödande utan genom att alla parter samtalar med varandra. Inte den snabbaste lösningen för stunden men den bästa om man vill ha en varaktig lösning.
Bryter vi ner resonemanget till vår lokala nivå kan det låta så här;

-Den där nykomlingen Sjöfn är allt bra märklig,
henne vill jag inte ha något att göra med!
-Nykomling? -Hon är fyra och ett halv år i Second Life.
-Ja ja men det vet man ju hur såna är!
-Hur då?

Idag den 27 augusti, Raoul Wallenbergs dag, är en dag för medmänsklighet och alla människors lika värde. En dag då vi firar modet att göra skillnad, står upp mot rasism och bjuder in till förändring. När främlingsfientlighet utmanar Sverige, firar vi medmänsklighet.
Ett bra sätt att fira den är väl att samtala med varandra finna likheter istället för olikheter.
Raoul Wallenbergs insats var så betydande för mänskligheten att vi inte bara borde fira den idag utan alla dagar.