Nantucket Yacht Club skiljer sig inte mycket från seglelsällskap i första livet. Inte heller tidningsutbudet i sällskapsrummet skiljer sig nämnvärt |
än att bara kasta i en båt i det stora blå.
De flesta större yachtklubbar har någon form av sociala mötesplatser.
Oftast ett klubbrum där medlemmarna kan ställa ut sina största prispokaler.
Föreslog lite spetsigt vid ett möte att vi även skulle få ställa ut de priserna vi fick som juniorer när vi seglade optimistjolle.
Föll inte riktigt i god jord, men det var inte meningen heller. Barbiedockor, Legosatser och liknande krafs som ungarna fick platsade visst inte bland silverbucklorna.
Precis som på en tandläkarmottagning så produktplaceras vecko och månadstidningar för något dataprogram har räknat ut att seglare är en köpstark grupp.
Tidningar som Connoisseur, So Safari. Tidningar som vänder sig till Sveriges miljonärer, säger de. Innehållet är detsamma som i våra vanligaste rese och veckotidningar bara tryckt på bättre papper med mycket längre pressläggning. Så direkt prisvärda är de knappast. Har själv sålt artiklar till dem men även sålt samma artiklar till lokaltidningar. Då har folk i lokaltidningen fått läsa artikeln ett halvår tidigare.
Vogue och Elle finns självklart på plats. Undrar om inte samma dataprogram räknat ut att det är seglarfruarna man ska skjuta in sig på. Mycket fördomsfullt.
Det som brukar saknas i tidningsväg men som borde vara självklart är seglingstidningar!
Man tycker ju att det borde ligga både Båtnytt, Segling och The Yachtsman men icke.
Till motsatsen bevisas för mig tror jag att de sistnämnda tidningarna stjäls av snåljåpar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar