 |
| Här kunde näsan blivit platt om jag inte stoppat i tid! |
Tänkte tillbaka ungefär ett år lite drygt. -Hur nära var inte jag själv att gå in i väggen?
-Ni som mötte mig då kanske kommer ihåg en mer än speedad Vanadis?
-Som sprang i cirklar runt vilken duracellkanin som helst.
Jag hade startat mitt eget företag med allt det innebär. Etableringsfasen är krävande. Jag hade jobbat oerhört mycket. 210 övernattningar på olika hotell på ett år. 121 av dem utomlands. När någon ändå hade betalat resan till någon plats som det var dyrt att åka till var jag ju inte dummare än att jag jobbade de timmar kunden begärde och resten åt mig själv. Ett välfyllt arkiv är en fotoreporters bästa pensionsförsäkring. Priset var att jag jobbade lika mycket på sju månader som en anställd gör på två år. När jag kom hem möttes jag av ett dammig hus en förvuxen trädgård och all tvätt jag hade med mig. -Någon nyttig karl fanns inte med i bilden då, han tröttnade på att vänta på att jag skulle komma hem. Lika bra var det, ska man göra karriär så är det ett familjeprojekt, det funkar inte i längden att en ska jobba som en dåre på dagarna och sen ha disk, tvätt och allt sånt hemmavid kvar. Bara för någon har så lite manlighet att han tror den går förlorad om han sätter på en tvättmaskin eller diskmaskin eller dammsuger.
Så upptäckte jag faran i tid!
Hade turen, eller om det var min Fylgia som ledde mig rätt, att intervjua en person som gått in i väggen. Medan hon berättade för mig hur det hade varit innan så började jag bli mer och mer bekymrad för min egen del. Jag uppfyllde ungefär 85-90% av kriterierna för att "gå in i väggen".
-Så kan vi inte ha det sa jag till mig själv och fortsatte på temat och skrev ihop en hel serie om ämnet.-Second Life själv är och här finns terapi att få.
-Kommer att försöka berätta tillämpliga delar av det jag fick lära mig själv efter hand här. Men först ska jag ha ledigt lördag och söndag.
Till dess - ta vitaminer och mineraler och få motion - det var det första rådet jag fick.
