Tack alla snälla vänner!

Nyfödd, nyammad och ny......... åh fy vad det luktar!
Bara att vänja sig. (RL-barn är mycket sötare än SL-barn)

Kunde aldrig drömma om att så många skulle vilja gratta mig och Lill-Pipen!
Hela tisdagen "levde det om i magen". Förvärkarna hade börjat
Jag ringde min doula och förvarnade.
Natten till onsdag var det dags att åka till BB. Var där strax efter fem på morgonen. Min doula var redan där och mötte upp vid entrén. Till skillnad mot barnmorskan som bara tittar in då och då är doulan med hela tiden. Hon var väl värd sina pengar. Man föder inte barn så ofta :)
Förlossningen blev bara så lycklig och positiv upplevelse som man knappt vågat drömma om.
Klockan 11.14 födde jag världens sötaste 53 cm 3600 gram Lill-Pip. Jag han har ett RL-namn men det får han bestämma själv om han vill berätta i SL. Vi hade både ett flick och ett pojknamn klart innan. Vi ville inte att vårt barn skulle bokföras som "GB Stoneshield" - gb för gossebarn.
Hamnade på ett rum med tre andra förstagångsmammor och lyckades naturligtvis "säga fel sak vid fel tillfälle". När de beskrev sina vedermödor om hur ont och hur enastående hemsk just deras förlossning hade varit så sa jag att "det var den mest positiva och fantastiska upplevelsen i mitt liv" blev jag nästan utfrusen.
Tack och lov hittade jag en trevlig nybliven fyrbarnsmamma i caféterian att prata lite vettigt med.
På lördag eftermiddag hade de tagit 72-timmarsprovet och jag öh vi fick åka hem.
Hoppas att jag kan komma in i Second Life snart igen, men det blir nog inte så länge Pip-Larsson har sina tio pappadagar - gäller att hålla honom väl sysselsatt. Det finns säkert inte hur många som helst att prata med på Marstrand så här års.
Nu "låter det ihärdigt" från barnsängen.... får prata mer sen.
Vad är en doula

Tack för allt stöd!

Säger som Grynet; -Ta ingen skit!

Det är alltid jobbigt att slå igen en dörr och öppna en ny. 
Kliva rakt in i det okända. Men ibland blir det av olika skäl nödvändigt.
Vissa förutsättningar går helt enkelt inte att kombinera med ens fasta övertygelse. Att framhärda i det läget är inte bara att göra orätt mot sig själv utan mot sina medmänniskor.
Jag har fått lära mig att vara ärlig mot mig själv och mot andra. Att stå upp för de ideal jag har.
Det gör man inte utan ansträngning och försakelser.
Men det är ett val jag gjort och en linje jag alltid kommer att följa vilket priset än må bli.
Därför bli jag extra glad för det fina och för mig oväntade stöd jag fått för mitt ställningstagande. Inte bara i kommentarer utan även in world.
Kända och för mig okända människor har uttryckt sitt stöd och sin support.
Därför blev det svåra steget ett lätt steg att ta, jag kände att jag tog rätt väg.
Tack alla mina gamla och nya vänner.

Vanadis