-Jag behöver ingen kvinnodag Meena i Kabul mördades för kvinnokampen

Fredagen den 8 mars 2013 - Internationella Kvinnodagen. I Sverige och i Second Life går vi förbi den med en gäspning och ett "jasså".
Visst jag har alltid haft samma förutsättningar som min bror. Jag har fått den utbildning jag vill ha. Jag är respekterad i mitt yrke och "slåss på samma villkor som manliga kollegor. Aldrig har det hänt under min uppväxt att jag blivit uppmanad att passa min lillebror istället för att göra det jag vill.

Jag kan gott kliva åt sidan lite. Jag har den jämlikhet jag behöver och mer
därtill. Kvinnorna i Afghanistan däremot de behöver en expressfil till jämlikhet

Min karl är väluppfostrad. Slår mig inte, är inte svartsjuk, gör gott och väl sin del av arbetet i hemmet utan att jag behöver stå med ridpiskan i högsta hugg.
De nordiska länderna är de mest jämställda i världen. Här gäller könskampen hur pojkar kissar! Likalön är principen även om det behövs vissa justeringar här och där. Kvinnor jobbar oftare deltid och har svårt att få heltid. Kvinnor kommer efter under barnledighet. Men alla är medvetna om problemen och jobbar för att få det problemet ur världen.

Meena - en av kvinnokampens martyrer.

Meena däremot (1956-1987) föddes den 27 februari 1956 i Kabul. Hon lämnade universitetet för att ägna sig åt att organisera och utbilda kvinnor. I jakten på sin sak för att få rätten till yttrandefrihet och bedriva politisk verksamhet, lade Meena grunden för RAWA 1977. Denna organisation var tänkt att ge röst åt de utsatta och tystade kvinnor i Afghanistan.
Hon startade en tvåspråkig tidskrift, Payam-e-Zan (Kvinnors Message) i 1981. En tidning som ständigt var utsatt för attacker från fundamentalister. Meena startade också  skolor för flyktingbarn, ett sjukhus och  hantverkscentra för flyktingkvinnor i Pakistan för att stödja de afghanska kvinnorna ekonomiskt. Hennes aktiva sociala arbete och effektiva påverkansarbete mot synpunkter från fundamentalister och den ryska marionettregim provocerade  ryssarna och de fundamentalistiska krafterna. Hon mördades av agenter från Khad (Afghanistan gren av KGB) och deras fundamentalistiska kumpaner i Quetta, Pakistan , februari 4,1987.
-Alla kvinnor ska ha samma rätt att ha det lika bra som jag.
-Få gå i skolan och utbilda sig till vad de önskar.
-Få välja vem, man eller kvinna, de vill leva med.
-Få arbeta med det det önskar utan att bli beskjutna och mördade som många lärare i muslimska länder blivit.
-Dela hemarbete och ansvar för barnen lika.
Det är för dessa kvinnor som saknar det som vi tar för självklart jag firar Internationella kvinnodagen idag

....och så det finns de som tycker kvinnokampen är en lyxvara!

Kom igen tjejer vi har mycket att göra!

Kvinnokampen ska bara föras på rätt sätt. Vi svenska kvinnor har det trots allt ganska bra jämfört med kvinnor i många andra länder.
Det senaste decenniet har kvinnokampen gällt om pojkar ska stå eller sitta när de pinkar. -Ett klart bomskott! Ibland undrar jag om det inte var jämlikhetens dödgrävare som stod för det inlägget.
-Jämlikhetsdebatten borde ha handlat om lika lön för lika arbete - där har vi 30% kvar.
-Jämlikhetsdebatten borde ha handlat om hur man ska bryta männens dominans i bolagstyrelserna, själv sitter jag i 3 bolagstyrelser i RL, där har vi 70% kvar.
Flickorna i Afghanistan har äntligen fått börja gå i skola igen. De går dit trots att flera skolor råkat ut för att flickor och lärare gasats av Talibaner.
Muslimska flickor, i enlighet med sharialagar, stenas till döds för att de blev kära i fel pojke!
Länk till ett riktigt otäckt CNN-reportage om hur en kurdisk 16-årig flicka stenas till döds. Offentlig mitt på torget som ett folknöje. Jag får antagligen på nöten med en viss rätt om jag lägger upp den i bloggen så jag nöjer mig met att länka.

Vi svenska flickor har eller inte har den jämlikhet vi förtjänar, det är bara att ta för sig enligt principen; My Pussy - my rules. Den som inte orkar tala om hur hon vill ha det får skylla sig själv.
Den som inte kan tala för sig själv kan vända sig till olika instanser och medmänniskor för att få hjälp. Vi blir inte dödsdömda och avrättade på plågsammast möjliga sätt mitt på torget.
-Kom igen tjejer! -Och killar! Nu måste vi komma överens om hur vi ska ha det tillsammans på ett vettigt sätt. Jag kräver inte millimeterrättvisa i hemmet men jag kräver att det ska fungera när jag är bortrest. Jag vill inte komma hem efter en veckas jobb utomlands eller "på annan ort" och börja städa, tvätta och diska efter en karlslok. -Den mannen sparkar jag först på taskorna sen ut! "Familjeliv är ett gemensamhetsprojekt- gör undan rutinjobb så fort som möjligt så man kan ha kul sedan.
Något mansförtryck vill jag inte veta av, det är inte jämlikhet - det är möjligen hämnd.

En karl som är modig nog att sätta på en tvättmaskin, en diskmaskin eller byta en blöja utan att vara skräckslagen för att förlora den lilla manlighet han till äventyrs har.
- Det är en riktig karl det!!